Kapitel 16
Efter mötet hade Bosse och Pia åkt tillbaka till Norrköping. Dom hade tänkt stanna kvar i Stockholm men ändrade sig fördom ansåg att dom inte behövde vara kvar för dom var lediga några dagar från arbetet i riksdagen. När dom kom fram till Norrköping så var det rätt sent på natten så dom stöp i sängen uttröttade . Bosse vaknade när morgontidningen damp ner i brevlådan. Han gick upp och hämtade tidningen sen gick han in i köket och gjorde ordning kaffet. Han tänkte väcka Pia men han tyckte hon kunde få sova ut efter resan från Stockholm. Han satte sig vid köksbordet och slog upp tidningen och började bläddra igenom den med ens var han klarvaken då han såg dom feta rubrikerna där det stod att hans bolag var nära en konkurs och att han undanhållit skatt han visste att det var lögn som stod i tidningen och att det var någon som var ute för att skada honom, man tog även upp om mötet i gårkväll på partiet där det stod att Benny blivit avsatt och det stod att det skulle ha varit Bosse i stället som skulle ha blivit avsatt i stället för Benny dom skrev att det var olämpligt att ha någon i partiet som undanhållit skatt. Hen började fundera på vem som spridit dessa lögner till pressen om honom och Bennys avsättning han började undra om det var Vivian eller Eva föresten kunde det ha varit vem som helst det mesta pekade åt Benny och han misstänkte att Eva kunde ha ett finger med i spelet men han var inte säker på den saken. Pia hade vaknat och kom ut i köket yrvaken han såg på henne. Hontyckte att han inte såg så glad ut.
- Vad är det? undrade hon
- Det är någon som skrivit i tidningen att mitt bolag är nära en konkurs, att jag undanhållit skatt. sa hen
- Vem kan sprida sådana lögner! Utbrister hon ilsket.
Han såg på henne och sa.
- Det kan vara vem som helst men jag misstänker att Benny kan ligga bakom eller Eva.
- Men hur skall vi få reda på om dom ligger bakom för tidningarna skyddar sina uppgiftslämnare. Sa hon
Han nickade instämmande.
Det ända var att försöka få in en dementi i tidningen men han misstänkte att det var försent att göra något och i den frågan hade han rätt för telefon hade gått varm hela dagen hans fordringsägare hade ringt och han hade fullt upp med att förklara att det som stod i tidningen var lögn. Några av dom hade trott på honom och några inte. På kvällen så stod det med feta bokstäver på kvällspressens löpsedlar om hans påstådda skattefiffel och den pågående konkursen. Så den som kommit med lögnerna om honom hade lyckats i sitt uppsåt att skada honom.
Eva var borta hela dagen. Hon tänkte på vad som hänt den senaste tiden hon hade strövat planlöst omkring när hon kom till Berzelipark tänkte hon gå hem men hon hade stött på Benny så hon ändrade sig de hade kommit samspråk och hade inte berört det som hänt på mötet i går kväll. Hon tyckte inte han såg så glad ut men hon kunde förstå honom de bestämde att de skulle gå hem till honom. Han hyrde ett rum i gamla staden. Rummet var sparsamt möblerat det stod en säng i ena ändan av rummet sen hade han ett bord vid fönstret och på bordet stod en kokplatta och mitt i rummet stod ett gammalt slitit bord och två fåtöljer . Hon lät blicken svepa över rummet när dom kom in hon tyckte det var tråkigt han skulle behöva bo så där. Förut när de hade ett förhållande så bodde han bättre så hon undrade för sig själv varför han bodde så här nu men hon ville inte fråga honom. Han såg på henne hon såg tillbaka och sa:
- Är det du som bidragit till det som står i tidningen i dag?
Han så på henne en stund han visste inte vad han skulle svara henne det var som han sökte efter ord efter en stunds tystnad sa han.
- Ja, det är jag som pratat med pressen.
- Men varför? undrade hon med en frågande blick.
- Det är inte min mening att skada partiet utan det är Bosse jag vill komma åt. Sa han
Hon såg på honom med en intensiv blick . Han kände sig skamsen i hennes närvaro för det han gjort. Hon fram till honom och la armen om honom och viskade i hans öra.
- Glöm det som hänt nu.
Han kände hennes parfym doft och han kände att han började bli varm i kroppen av hennes närvaro. Hon såg på honom med ett leende och så viskade hon.
- Skall vi uppleva gamla tider igen lilla gubben?
Han såg på henne han fick inte fram ett ord. Hon tog hans hand och drog honom till sängen sen började hon att smeka av honom kläderna hans hjärta började slå kraftigt och han kände hur pulsen ökade, när hon fått av honom kläderna så knuffade hon ner honom i sängen. Han såg på henne där hon stod bredvid sängen och började klä av sig han tänkte passat till en naken dansös för hon tog tid på seg hon lät plagg efter plagg falla medan hon kråmade sig sensuellt efter en stund stod hon naken framför honom han såg på henne där hon stod naken hon såg ut som en gudinna hennes bröst putade uppnosigt hon hade en underbar kropp för att vara 45 år. Hon såg på honom med ett leende sen sjönk hon ner över honom. Han blundade han kände sig i sjunde himmelen . Dom älskade hårt och intensivt, han kände sig svimfärdig när dom båda skrek ut sin lust de exploderade på en och samma gång.
Dom låg en stund och såg på varandra efter en stund sa han.
- Vad tror du Gunnar skulle säga om det här kom fram?
Hon såg på honom med ett leende och sa
- Oroa dej inte för dt för det kommer inte fram föresten har du fått dåligt samvete redan?
- Den som skall ha dåligt samvete så är det du min vän. Sa han lite spydigt.
Hon log mot honom och klev upp ur sängen och började ta på sig kläderna
- Det kanske är bäst att jag börjar dra mej hemåt för Gunnar kanske börjar att undra vad varit hela dagen sa hon.
När hon fått på sig kläderna böjde hon sig fram och gav honom en lätt puss på kinden sen gick hon mot dörren när hon var vid dörren vände hon sig om och log och gav honom en släng kyss sen öppnade hon dörren och gick ut. När dörren stängdes efter henne låg han kvar i sängen och såg mot dörren han hörde hennes steg försvinna sen blev det tyst i trappen. Han kände sig plötsligt så ensam när hon gått.
När Eva hade kommit hem så hade det utbrutit ett stort gräl mellan henne och Gunnar. Han hade fodrat av henne att tala om vad hon varit någonstans hela dagen men hon hade vägrat, det hela slutade med att hon hotade att lämna honom. Han insåg att det inte var någon mening att försöka prata med henne. Han kunde inte begripa varför hon blivit så som hon var ilsken av sig dom senaste månaderna visst hatade hon Bosse men det skulle inte behöva gå ut över honom. Han gick in och la sig på sängen för att slippa prata med henne.
Dom följande veckorna var tuffa för Bosse skatte myndigheten hade börjat att granska hans bokförning och några fordringsägare hade sagt upp krediter och arbetet i riksdagen tog också mycket av han tid, det hade börjat att prata och viska bakom hans rygg i riksdags korridorerna. Riksdags gruppen var något splitrad när det gällde honom några krävde han avgång och den som var mest aktiv till att försöka få honom avsatt var Eva men Gunnar och halva gruppen trodde att han inte fifflat med skatten
Eva och Vivian visste att det som stod i tidningen var lögn men dom gjorde allt för att bli av med honom.
Kapitel 17
Det började också knaka i fogarna när det gällde riksdagsarbetet för Gunnar hade börjat mer och mer att stödja den sittande regeringen, även fast man kommit överens i riksdags grupp så hade han börjat köra över riksdags grupp och det började hända allt oftare och det börjades skrivas att oftare i tidningen om hur han körde över dom andra i gruppen. Dom som röstat på dom i valet började tappa förtroendet för partiet men det brydde han sig inte när stödet för partiet började gå ner man började undra varför han gång på gång körde över gruppen och varför han inte tog någon hänsyn till det sjunkande stödet bland sina väljare man började misstänka att det låg något bakom hans agerande men man hade inga bevis. Bosse misstänkte att Eva kunde ha ett finger med i spelet för man visste inte vad man hade henne det kunde vara hon som övertalat Gunnar att stödja regeringen. Bosse började tröttna på det agerande som Gunnar höll på med för det hade börjat skada partiet så han krävde att styrelsen skulle samlas för att diskutera igenom sympatierna och stödet till sittande regering. Gunnar hade gått med på att samla styrelsen men beklagade att han inte kunde komma själv men tyckte att Bosse kunde ta över mötet. Eva hade som vanligt motarbetat och menade att det inte behövdes något möte utan det kunde vänta tills Gunnar kom tillbaka. Men i den frågan hade inte Gunnar lyssnat utan han hade bestämt att mötet skulle genomföras. Bosse och Pia var dom första som kom till partikansliet han kände sig stark inför mötet och var glad att han skulle leda mötet men han hade en olustig känsla av att det skulle hända något på mötet men han hoppades att det inte skulle hända något men man kunde inte vara säker. Han och Pia slog sig ner i en fåtölj hon såg på honom en lång stund hon tyckte han såg orolig ut. Han såg på henne och log ett matt leende mot henne.
- Vad är det? undrade hon
- Jag känner på mej att något kommer att hända på mötet. Sa han
- Det tror jag inte men vad skulle kunna hända? Undrade hon
- Vet inte men på dom här mötena kan vad som helst hända. Sa han
- Jag vet men tänk inte på det utan slappna av sa hon och gav honom en lätt puss på kinden.
Hon kunde förstå att han kände sig orolig efter allt han genomgått dom senaste veckorna allt som skrivits om honom och myndigheternas granskning av hans bolag, hon visste att Eva kunde använda det mot honom fast det var lögn. Men hon hoppades att allt skulle ordna upp sig och att dom som spridit lögnerna skulle träda fram så småningom . hon blev avbruten i sina tankar när Eva kom in hon såg sig om sen såg hon Bosse och Pia hon styrde stegen mot dom när hon var framme hos dom stannade hon framför Bosse. Han såg upp på henne deras blickar mötes hon såg med förakt och hat i blicken.
- Nu är du väl stolt att få leda mötet, jag säger dej hitta inte på några dumheter när Gunnar inte är här. Hennes ord skar som en kniv genom honom. Han tänkte svara men hon vände sig och gick in i mötes lokalen. Han kände hur det började koka av ilska i honom. Pia såg på honom och viskade i hans öra
- Lugna ner dej och bry dej inte om henne.
Styrelse medlemmarna anlände en efter en när alla var samlade så gick dom in i möteslokalen och bokade sig runt bordet. Han granskade dom närvarande med lite irriterad blick. Han kände sig nervös och olust känslan ville inte släppa. Han började mötet och förklarade att dom var samlade för det har blivit ett för intimt samarbete med regeringen och att det inte fick fortsätta så och att väljarna började tappa förtroendet för partiet, att dom var tvungna att ta ett beslut i frågan. Han ser på dom närvarande en lång stund men ingen säger något. Efter en stund säger han
- Är det ingen som har något att säga?
Han blir avbruten av Eva som säger ilsket
- Du får säga vad du vill men du skall inte försöka ändra på saker och ting när inte Gunnar är närvarande.
Han blir irriterad av hennes sätt att avbryta honom så han spänner blicken i henne och säger ilsket.
- Nu får du lugna ner dej lite och vill du ha något sagt får du faktiskt begära ordet.
Hon blänger ilsket på honom.
- Nå skall vi ta ett beslut nu att det får vara slut med det intima samarbetet med regeringen? Säger han
Han ser ut över dom närvarande ingen säger något dom ser på varandra lite villrådigt precis som dom inte vad dom skulle säga. Han ser på Pia hantycker att det är lustigt att inte hon säger något. hon ser upp på honom deras blickar möts hon känner sig lite skamsen hon vet inte vad hon skall säga hon stödjer ju honom men vågar inget säga för hon är rädd för Eva.
- Du då Pia varför säger inte du något? undrar han
- Du vet ju hur det är så fort man säger något så försöker Eva trycka ner oss. säger hon
- Ja det vet jag men varför säger du inget? Du har inget att frukta från henna säger han och ser på Eva. Hon blänger på honom och ger honom ett hånfullt leende. Sen ser hon på Pia och säger
- Jag har aldrig tryckt ner någon så kom inte med dom lögnerna.
Pia känner hur ilskan kommer smygande och hon känner att hon hade god lust att klappa till Eva men hon måste behärska sig
- Har inte du tryckt ner folk det ät väl det enda som du håller på med så fort du får tillfälle! Utbrister hon ilsket
Bosse avbryter dom och säger
- Nu lägger ni av med att angripa varandra, försök att ta ett beslut på det vi är samlade för att göra!
Ingen vågar eller ville inte ta något beslut när inte Gunnar var närvarande Bosse hade försökt att övertala dom som ville vänta tills Gunnar hade kommit tillbaka men ingen ville lysa på honom dom som ville ta ett beslut var Pia, Harriet. Kristina Lagerqvist såg på Bosse och sa
- Jag vågar inte rösta för det är bättre att Gunnar är närvarande!
Han hade sett på henne med stor förvåning för han trodde att hon skulle åtminstone stödja honom.
- Du kan inte mena att du inte vågar vara med om att ta ett beslut när inte Gunnar är här? säger han förvånat
Hon nickar instämmande men hon vågar inte se honom i ögonen för hon känner sig skamsen att inte våga stödja honom, hon vet att han är mycket besviken på henne.
Han känner att han börjar bli irriterad samtidigt känner han ilskan komma krypande. Han ser ut över styrelsen och ruskar på huvudet och drar en djup suck.
- Det är en lustig styrelse det här ingen vågar ta beslut när inte Gunnar är närvarande vad är ni för ynkryggar vågar ni inte stå för era beslut utan måste ni ha Gunnars medgivande och skydd säger han ilsket! Och fortsätter
- Då får jag meddela er att jag avsäger mitt arbete i den här styrelsen. Han reste sig och kastade en blick över rummet. Eva såg upp från sin plats hon såg mycket nöjd ut hon såg ut att ha vunnit högsta vinsten på lotto. Vivian såg också lycklig ut, dom andra vågade inte se på honom. Han och Pia lämnade rummet med raska steg. Både Eva och Vivian var mycket nöjda med den utveckling som mötet tagit att Bosse hade avgått tog Eva som en personlig seger. Men nu återstod ett problem för Eva och det var att förklara för vad som hänt för Gunnar hon visste att han skulle bli rasande så hon fick försöka hitta på något.
lördag 13 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar