lördag 20 oktober 2007

en politisk såpa kapitel 26-27

Kapitel 26

När hon kom till kansliet tog hon telefon och slog numret till Benny hon hörde hur signalerna gick fram det verkade som han inte var hemma hon tänkte ge upp när hon hörde telefon lyftes hemma hos Benny, han svarade. Hon hade undrat var han varit någonstans, han förklarade för henne att han varit bortrest han undrade vad hon ville, hon berättade att Gösta hade varit uppe på kansliet, han ville ha betalt för det han gjort och att hon bara hade några dagar kvar på sig att betala. Det blev tyst i telefon hon hörde hur han drog efter andan efter en stund säger han
- Vad har Gösta gjort?
- Han har saboterat Lenas bil så att hon hade krockat.
- Hur gick det för Lena klarade hon sig eller blev hon skadad?
- Hon hade tur att hon inte kom till skada.
- Då är väl du nöjd att Gösta skrämt henne. Säger han spydigt
- Nöjd!! Utropar hon ilsket. Och fortsätter
- Det är dit fel och du kommer att få stå till svars. Säger hon ilsket
Det blev tyst i telefonen hon hör hur Benny drar efter andan sen säger han
- Nu får du lugna ner dej lite.
- Lugna ner mej det kan du säga och fortsätter
- Varför anlitade du Gösta jag sa ju att ingen fick komma till skada.
- Men det kom ju ingen till skada . säger han
- Visst kom ingen till skada men det kunde ha slutat värre. Fräser hon
Han hörde att Eva var både ilsken och upprörd men vad skulle han göra gjort är gjort. Han hade tillslut undrat vad Eva ville honom hon hade då förklarat att hon ville ha Göstas telefon nummer för hon hade tänkt att göra upp om betalningen. Benny hade tvekat för han fick ju inte ge ut hans telefon nummer men hon hade stått på sig så efter en stund hade han gått med på det och gett henne hans nummer. Samtalet med Benny hade inte avslutas i någon vänskaplig ton hon var rasande på honom för att han hade blandat in Gösta över huvud taget , visst hade hon fått sin hämnd men hon tyckte det var lite grovt han gjort mot Lena men innerst inne så brydde hon sig inte om vad som hänt Lena men hon var rädd att hon skulle råka illa ut. Hon var glad att hon fått Göstas nummer så nu var det bara att planera nästa drag hon var desperat för hon visste att hon inte kunde få fram några pengar. Och någon hjälp från Benny kunde hon inte räkna med, när hon var klar med Gösta skulle hon ta i tur med Benny.
Hon gick fram och tillbaka på sitt rum, hon kände sig mycket orolig hon tänkte försöka få kontakt med Gösta men samtidigt var hon rädd för honom hon visste inte om hon vågade ringa honom. Hon tog mod till sig och slog numret, hon hörde hur signalerna gick fram hoppas att han är hemma tänkte hon efter några signaler svarade han. När hon hörde hans röst fick hon hjärtklappning. Hon hade tänkt lägga på men tog mod till sig och sa vem hon var. Han hade blivit irriterad på att hon ringt han hade frågat vem som hon fått hans nummer av, hon hade talat om att hon fått det av Benny sen förklarade hon för honom att hon ville träffa honom och göra upp han hade undrat vart dom skulle träffas. Hon tänkte efter en liten stund sen sa hon att dom kunde träffas på T-banan i gamla stan. Han hade tvekat men efter en stund kom dom överens att träffas där.

Kapitel 27

Efter samtalet gick hon ut en vända hon hade ingen ro i kroppen hon gick planlöst omkring, kände sig mycket nervös inför sammanträffandet med Gösta efter att hon gått omkring några timmar återvände hon till kansliet när hon kom dit mötte hon Gunnar han såg undrande på henne han tyckte att hon inte såg bra ut hon var blek hon såg sjuk ut.
- Vad är det är du sjuk? Undrade han.
Hon såg på honom och sa
- Det är inget fel på mig.
- Du ser inte bra ut har det hänt något? undrade han.
- Nej det har inte hänt något och jag är inte sjuk så sluta nu med dina frågor. Sa hon ilsket.
Sen vände hon på klacken och gick in på sitt rum hon slog igen dörren med en skräll. Han såg med förvåning på den stängda dörren efter en liten stund for dörren upp och hon kom ut såg på honom ilsket sen gick hon mot utgången, han såg med förvåning efter henne när hon gick ut han undrade vad som hänt han tyckte att Eva hade uppfört sig så konstigt dom senaste veckorna det var något som inte stod rätt till med henne det skulle inte förvåna mig om hon råkat i en svår knipa eller har hon något på gång tänkte han. När Eva kommit ut så började hon gå mot T-banan i Gamla stan hon hade ingen brådska hon gick i sina egna tankar , hon visste inte ifall hon vågade genomföra det hon tänkt, hon måste ta mod till sig för hon måste få bort Gösta det gällde han eller henne. Hon såg på klockan det var tjugo minuter tills hon skulle träffa honom hon gick omkring lite hon såg på klockan upprepade gånger. När hon närmade sig T- bane stationen tvekade hon lite hon hade lust att vända om men efter en stunds tvekan tog hon mod till sig och gick in på stationen hon såg på klockan nervöst det var fortfarande lite tid kvar hon såg sig om sen gick hon och löste en biljett innan hon gick ner till perrongen hon såg sig om igen hon kände hur hjärtat bultade, hon började svettas jag måste skärpa mig tänket hon det verkade inte som han kommit ännu när hon kommit ut på perrongen satte hon sig på en bänk det var inte så mycket folk som väntade på tåget. Hon kastade en blick mot ingången hon såg att Gösta kom han hade inte sett henne så han gick mot perrong kanten när han var framme såg han sig om, än hade han inte sett henne. Hon reste sig och började gå sakta mot honom. Bara han inte vänder sig om tänkte hon här hon var bakom honom hörde hon hur ett tåg var på ingående, hon kände hur hon började svettas nu eller aldrig tänkte hon när tåget var inpå dom vände sig Gösta om deras blickar möttes hon tog ett steg mot honom och gav honom en knuff han ramlade baklänges mot spåret hon såg skräcken i hans ögon hon hörde hans skrik när han ramlade ner på spåret framför tåget hon hörde hur föraren slog till bromsarna sen hördes en svag duns när tåget träffade Gösta och skriket tystnade, hon stirrade på tåget som stannat, hon kände att hon började må illa hon ville spy. Hon vände sig om och gick därifrån som i en dimma. Folk kom springande det rådde stor förvirring på perrongen. Hon sprang ut från stationen i panik när hon kom ut stannade hon upp hon kände sig knäsvag, hon mådde illa och hjärtat slog kraftigt hon stod en stund och drog in den friska luften sen började hon att gå mot kansliet hon hörde på avstånd sirener hon blev rädd och började att småspringa. Efter en stund stannade hon upp och hämtade andan och tänkte på det som hon gjort hon tänkte håller jag på att tappa förståndet eller vad är det med mej hon kände att hon inte orkade att gå upp till kansliet så hon började gå mot Strandvägen, hon vågade inte hämta bilen för hon var för nervös för att köra. När hon kom hem gick hon och hällde upp ett glas vodka som hon svepte, hon kände hur illamåendet kom över henne igen hon rusade ut på toaletten och spydde. Hon var genomsvett när hon kom ut från toaletten hon gick in i sovrummet och lade sig på sängen hon kunde inte glömma Göstas skräckslagna blick och hans genomträngande skrik. Hon tänkte på det hon gjort och gång på gång såg hon bilden av Gösta framför sig efter en stund så somnade hon.
Gunnar hade kommit hem några timmar efter Eva när han kom in i hallen såg han Evas kappa är hon redan hemma tänkte han och gick in i köket men hon var inte där så han gick ut till tv rummet och hon var inte där heller så han gick in i sovrummet, han såg att hon låg och sov med kläderna på hon verkade sova oroligt han stod en lång stund och såg på henne han hade tänkt vecka henne men lät henne sova, gick ut i köket och satte på lite kaffe sen slog han sig ner vid köksbordet och tog morgon tidningen som låg där och började bläddra i den han hade inte hunnit läsa den i morse. När kaffet var klart hällde han upp en kopp till sig efter en stund resta han sig och gick in i sovrummet Eva sov fortfarande han gick fram till henne och satte sig på sängkanten bredvid henne han såg på henne en lång stund sen lutade han sig fram och viskade i hennes öra.
- Vakna älskling!
Hon rörde sig oroligt, han lät handen glida över hennes hår sen böjde han sig fram och gav henne en lätt puss på kinden. Hon vaknade till och såg på honom sömndrucken.
- Skall du inte komma upp? Undrade han
- Jag känner mig inte så bra sa hon sömnigt.
Han såg på henne undrande hon såg blek ut hen verkade inte frisk.
- Vad är det med dig är du sjuk undrade han oroligt.
Hon såg på honom och nickade sen sa hon
- Låt mig vara snälla du!
- Om du inte är bra så tala om det för mig. Sa han i en vädjande ton.
- Det är inget jag känner mig inte så bra så låt mej få sova och lämna mej i fred. Sa hon irriterat
Han såg på henne sen böjde han sig fram och gav henne en puss på kinden sen resta han sig från sängen och började gå ut från sovrummet när han var vid dörren vände han sig om och såg på henne sen stängde han dörren och gick ut i köket och satte sig vid köksbordet han undrade vad det var med henne hon verkade så nevös och rädd jag undrar vad som hänt tänkte han. Efter en stund gick han in och tittade till henne hon sov oroligt han stängde dörren och gick ut och satte på tv:n sen slog han sig ner i soffan.
Dagen därpå vaknade Eva av att telefon ringde hon såg på klockan den visade nio. Hon kände sig något piggare och reste sej ur sängen och gick fram till telefonen och svarade. Hon kände igen bennys hon kände hur hatet mot honom började bubbla upp.
- Vad vill du? sa hon i ilsken ton.
- Fick du tag i Gösta? Undrade han.
Hon kände hur hjärtat började slå kraftigt.
- Hur så då förresten det har du inte att göra med. Säger hon ilsket.
- Lugna ner dig lite. säger han och fortsätter
- Har du inte läst tidningen?
- Nej det har jag inte. Säger hon irriterat och fortsätter
- Varför frågar du mig om det?
- Gösta har råkat ut för en olycka om nu det var det men det tror jag inte och jag undrar ifall du träffade honom innan olyckan? Säger han.
Hon känner hur pulsen ökar, hon börjar att svettas.
- Varför ringer du mej om det här det angår inte mej om han råkat ut för en olycka. säger hon desperat, kastar på telefonen med en skräll. Hon sätter sig ner på närmaste stol och känner sig knäsvag hon börjar att må illa och börjar att skaka i hela kroppen. Vad vet Benny undrar hon han kände till att hon skulle träffa Gösta hon sitter en lång stund och tänker efter en tid reser hon sig och går ut i köket hon satte sig ner och tog morgontidningen och började bläddra i den hon hittade notisen om olyckan vid gamla stan, hon läser att man misstänker att han blivit knuffad framför tåget ett vittne hade sett en kvinna bakom honom innan han ramlade framför tåget och det stod att polisen ville komma i kontakt med kvinnan om hon sett något. Eva vek ihop tidningen nu hade hon kommit på hur honskulle bli av med Benny hon skulle kontakta polisen och kasta skulden på honom för hade hon tur så hade han inget alibi för tiden vid olyckan och gick det vägen skulle han bli borta för en längre tid. För när dom skulle syna honom skulle dom upptäcka att han haft kontakt med Gösta båda hade ett mörkt förflutit så han skulle ligga risigt till.
Hon kände sig mycket piggare äntligen skulle problemen lösas.

Inga kommentarer: