Kapitel 14

Efter mötet försökte Vivian att få tag på Benny hon ringde hem till honom men han svarade inte tydligen var han inte hemma. Så Vivian tog bilen (en gammal Volvo 244) och körde runt och letade efter honom. Hon åkte runt i dom centrala delarna av Stockholm och letade. När hon kom till Brunkebergstorg såg hon honom hon signalerade på honom. Han stannade upp och tittade varifrån signalen kom. Hon körde upp vid sidan om honom och stannade bilen och vevade ner sidorutan.
- Benny vart är du på väg? undrade hon
Han såg på henne och sa
- Jag tar bara en liten promenad. sa han
Hon bad Benny hoppa in i bilen för hon ville prata med honom. Han såg tveksamt på henne men efter lite tvekande så satte han sig i bilen. Hon såg på honom och undrade vad som flög i honom på mötet. Han bara såg på henne men sa inget utan bara och bara mumlade något. Hon såg på honom sen la hon i en växel och körde ut från trottoarkanten. Efter en stund såg hon på Benny och frågade.
- Skall vi åka och fika någon stans?
- Det kan vi väl svarade han tjurigt.
Hon kastade en blick på honom han var sig inte lik han ville knappast prata med henne. Hon körde mot Essingeleden och började köra söder ut hon tänkte att dom kunde ta en fika på Scandic motell vid kungens kurva. Under resan ut dit försökte hon prata med honom men han svarade inte han bara tittade i golvet der verkade som han inte hörde henne. Vill han inte prata så slipper han tänkte hon. När dom kom fram parkerade hon bilen sen gick dom in till cafeterian, när dom tagit kaffet gick dom och satte sig i ett undan skymt hörn så dom skulle få vara ostörda. När dom satt sig så efter en stund frågade hon
- Kan du nu tala om vad det är med dej och vad som flög i dej på mötet?
Han satt och rörde i koppen och såg enbart irriterad ut.
- Nå tänker du svara undrade hon
Han såg upp på henne och så tittade han ner i koppen och fortsatte att röra. Vivian kände att hon började bli ordentligt sur på honom .
- Varför vill du inte prata med mej är det nödvändigt att sitta och tjura hela tiden jag tycker du skall sluta nu och uppföra dej som vuxen är det ok undrade hon.
Han såg upp från koppen igen och såg på henne det var precis som han tänkte på vad han skulle säga efter en stund sa han tjurigt
- Jag har ingen lust att prata men efter som du är så envis kan jag väl prata med dej. Och fortsatte
- Jag ångrar det som hände på mötet jag kunde inte behärska mej jag tappade helt enkelt kontrollen över mej.
- Är du nöjd med svaret sa han ilsket.
Hon kände att hon inte skulle komma någon stans med honom så det var meningslöst att fortsätta så det är lika bra att åka hem. Hon såg på honom en stund sen sa hon
- Jag får väl vara nöjd med det men du skall ha klart för dej att jag tror på dej och kommer alltid att ha mitt stöd
Han så på henne nu såg han lite gladare ut och sa
- Det är Bosses fel alltsammans han har hela tiden varit ute efter mej så han är väl glad för jag inte fick vara kvar.
Äntligen tänkte hon så har han börjat lätta sitt hjärta så det kanske inte var meningslöst att åka hit.
Han såg på henne och sa
- Jag kommer att ge igen för det här bara jag får tillfälle så Bosse skall akta sej mycket noga.
Hon såg på honom och sa
- Hitta inte på några dumheter nu utan försök att glömma det som hänt.
- Jag kan inget lova sa och log
- Tänk dej för du kan råka illa ut om du hittar på några dumheter sa hon och såg allvarligt på honom
- Du sa att du ställer upp för mej så visa att du gör det sa han lite tjurigt
Nu blev hon arg och tänkte att han aldrig lär sig och sa
- Jag ställer inte upp på några dumheter skall du ha klart för dej, om du vill att vi skall komma åt Bosse skall det vara på mitt sätt skall du ha klart för dej och jag vill inte veta om några kriminella handlingar.
Hansåg på henne och sa
- Samtalet är slut och nu vill jag åka hem. Så vill du vara vänlig att köra mej hem nu.
Vivian såg på honom hon ville inte säga emot honom för hon såg att han tjurat till igen så dom reste på sig och gick ut till bilen. Sen startade hon bilen och började köra in emot Stockholm, dom sa inte mycket under färden in till stan det var en tryckande stämning i bilen hon kände en olustig känsla så det skulle bli skönt att få släppa av honom när dom kom in till stan. Hon satt och tänkte på vad han sagt hon viste att han var kapabel att hitta på saker och ting han kunde ta sig till med vad som helst. När dom var på Fredhällsbron bad han att bli avsläppt vid centralstationen så hon körde till centralen hon stannade bilen utanför entrén till centralen han såg på henne och klev ut ur bilen hon såg hur han försvann i på centralstationen . sedan åkte hon hen hon hade tänkt ringa Gunnar när hon kommit hem men ångrade sig. Hon gick och la sig i stället.
Efter det Eva lämnat mötet demonstrativt åkte hon hem. Hon satt inte och uppe och väntade på Gunnar utan gick och la sig i stället för hon ville inte vänta på honom för just nu så ville hon inte prata med honom när han kommit hem. Gunnar kom hem rätt så sent Eva hade sovit när han kom hem och det förvånade honom för hon brukar vänta på honom så han lät henne sova och gick och la sig.

Kapitel 15

Dom vaknade samtidigt nästa morgon. Eva blängde bara på Gunnar. Hon gick ut i köket och satte på kaffet, han hämtade tidningen och satte sig vid köksbordet bläddrade igenom tidningen, rätt som det var utropade han
- Vad i helvete är det här för något? Eva såg förvånat på honom och undrade vad som hänt
- Vad skriker du för? Han kastade över tidningen till henne och sa
- Läs själv så for du se för helvete utbrister han ilsket.
Hon tog tidningen och såg rubrikerna, sedan läste hon vidare där stod det om Bennys avsättning sen var det mycket påhittat den som skrivit viste precis vad han gjorde. Han ville enbart smutskasta partiet och förnedra personerna i partistyrelsen. Detta skulle innebära att även partiet skulle skadas av skriverierna. Man skrev också att Bosses skivbolag hade undanhållet skatt och att det var en konkurs på gång. Eva såg på Gunnar och frågade.
- Vem kan ha givit det här till pressen tror du eller kan det varit någon som var med på mötet eller vad tror du?
- Vem vet svarade han och såg väldigt förvånad ut. Jag sitter och funderar på om det kan vara Benny och såg på henne. För han var rätt arg när han lämnade kansliet i går kväll.
- Det kan jag inte tänka mej svarade hon och såg förvånat på honom och fortsatte
- Han får ju skulden för allt så fort det är något så skyller man på Benny.
Gunnar såg en lång stund på henne sen sa han
- Det pekar på honom för vem annars vill sprida lögner och skada Bosse på det här viset att på stå att Bosse undanhållit skatt och att en konkurs är på gång .
Hon såg ilsket på Gunnar och säger ilsket.
- Det kan inte vara han så sluta med dina anklagelser mot Benny.
Gunnar börjar att ilskna till och säger ilsket
- Lägg av nu allt pekar ju på honom du måste snart börja inse fakta någon gång.
Nu kunde hon inte hålla sig utan nästan skriker till Gunnar
- Så som du behandlar Benny på samma sätt behandlar du mej!!
Han såg förvånat på henne och tänkte vad har flugit i henne i dag och säger.
- Jag har väl inte behandlat dej illa?
- Har inte du skriker hon. Och fortsätter .
- I går körde du nästan ut mej från mötet.
- Jag körde inte ut dej från mötet jag sa bara att om du inte lugnar ner dej kunde du lämna rummet för du uppförde dej mycket olämpligt både mot Bosse och Pia så var upp till dej själv. Säger han
- Du är en förbannad egoist du tänker bara på dej själv och försvarar Bosse och Pia. Skriker hon.
- Lägg av och skrika till mej! Säger han argt. Och fortsätter
- Jag skall säga dej att Eva att Bosse är en tillgång till för partiet
- Ha Ha en tillgång för partiet tillåt mej skratta. säger hon spydigt.
Sen slänger hon på sej kappan och rusar ut genom dörren.
- Vart i helvete skall du ropar han efter henne
- Det skall du inte bry dej skriker hon och slår igen dörren med en smäll.
När hon kommer ut börjar hon gå mot djurgården hon är arg så hon kokar. Hon vet inte vad hon skall ta sig till med hon går rastlöst mot djurgården. När hon kommit ut till djurgården sätter hon sig utan för skansen och funderar på vad som hänt. Hon tänker på Benny hon kan inte glömma det förhållande hon haft med honom. Efter en stund reser hon sig och börjar gå tillbaka till lägenheten. Men hon känner inte för att gå upp för hon vill inte träffa eller prata med Gunnar nu. Hon går rastlöst omkring och tänker på vad som kommer att hända och om det var Benny som lämnat uppgifter till pressen det kan ju vara han men att lämna falska uppgifter låter inte så bra men så tänker hon vad spelar det för roll om man börjar granska Bosse. Mest orolig var hon om Benny skulle hitta på något för hon visste att han var kapabel till vad som helst i det tillstånd han var i nu.